• Innehåll
  • FAQ
  • Ansvarsfriskrivning
  • Kurser
  • Kontakt
  • Vanliga frågor

    Öppna Sättningskartan
    1. Vilka skapade Sättningskartan? Databehandlingen, webbapplikationen och visualiseringen utfördes av SkyGeo och den teoretiska bakgrunden och metodologin utvecklades av TU Delft. WSP har bistått med kunskap och underlag från den svenska marknaden och miljön och har bidragit till att forma innehållet i Sättningskartan. Initiativet till Sättningskartan kommer gemensamt från WSP och SkyGeo för att sprida kunskapen om potentialen i InSAR-data till alla berörda. Det ska vara snabbt, enkelt och attraktivt att hitta sättningsrörelser över hela landet.

    2. Vad är syftet med Sättningskartan? Syftet med Sättningskartan är att göra aktuell geodetisk information om markrörelser tillgänglig för allmänheten.

    3. Vad visas i kartan? Kartan och dess data visar vertikal förskjutning av mätpunkter på jordytan, indikerat i färg beroende på den därifrån härledda deformationshastigheten. Genom att klicka på en mätpunkt ses dess förändring över tid per mättillfälle.

    4. Vilka tekniker har använts för att beräkna deformationerna? Flera tekniker har kombinerats för att beräkna deformationerna. Gravitationsmätning, GNSS-mätning och InSAR-teknik samt korrigeringar för systematiska effekter så som landhöjningen.

    5. Vad kan jag använda Sättningskartan till? Sättningskartan ger en bild av markens rörelser på jordens yta, på fastigheter och infrastruktur mm. Med tillräckligt representativa mätningar ger detta till och med en indikation på vad som händer på byggnadsnivå. Färgen och placeringen av de färgade punkterna på kartan är ungefärliga. Detta innebär att de beräknas utifrån mätdata och modeller och flera förenklingar och generaliseringar görs. På grund av detta har de en viss osäkerhet, som kan skilja sig från punkt till punkt och mellan olika mättillfällen. Sättningskartan visar mätpunkterna med en stor detaljnivå, men kräver även mycket stor försiktighet vid tolkning. För att kunna utföra en korrekt tolkning eller analys krävs specialkunskaper, se även ansvarsfriskrivningen. Det är viktigt att inse att flera bearbetningsmetoder kan tillämpas på samma källdata. I många fall ger en annan bearbetningsmetod ett annat resultat: fler eller färre mätpunkter, högre eller lägre precision, en högre eller lägre konfidensnivå och till och med en skillnad i beräknade rörelsehastigheter. Specifika tillämpningar i lokala projekt kräver ett unikt val av data och beräkningsparametrar. 

    6. Hur exakta är mätningarna? Mätningarna själva har en relativ precision i storleksordningen en millimeter. Den absoluta höjden bestäms med denna metod med en precision på meternivå och mätpunkternas placering i plan med en precision på ca 10-15 m. InSAR-tekniken är optimerad för att mäta relativa positionsförändringar över tid.

      Beroende på plats kan platsrelaterat brus eller avvikelse läggas till. Detta skiljer sig därför från plats till plats. Vattenytor ger sämst resultat (för mycket lokalt brus) och hård infrastruktur är bäst (lite lokalt brus). Vid databehandling avlägsnas de värsta observationerna automatiskt, men detta är ett statistiskt förfarande och därför aldrig perfekt. se även ansvarsfriskrivningen.

    7. För vem är Sättningskartan avsedd? Sättningskartan är avsedd för en så bred publik som möjligt, både professionella och övriga intresserade med behov av information om markrörelser. Detta behov kan vara kopplat till teman som mineralutvinning, torka, livskvalitet, åldrande infrastruktur, energi, transport och säkerhet mm. 

    8. Är kartan gratis? Ja, Sättningskartan är en onlinetjänst som är fritt tillgänglig. Uppgifterna i sig görs tillgängliga under CC BY-SA 4.0 

    9. Kan jag använda visualiseringar från Sättningskartan för mina egna syften? Ja, med klart synlig hänvisning, se CC BY-SA 4.0 .  Målet med Sättningskartan är att fungera som referens för myndigheter, företag, studenter och privatpersoner. Ange alltid "källa: Sättningskartan.se", året och annan upphovsrätt som nämns på kartan, i ditt presentationsmaterial.

    10. Kan jag integrera Sättningskartans data i min egen applikation?Ja, se ansvarsfriskrivningen och villkoren under CC BY-SA 4.0

    11. Varför är det viktigt att ha koll på markens rörelser? Sättningar (eller hävningar) kan leda till skador på infrastruktur, byggnader och mark, vilket kan förebyggas genom åtgärder på rätt plats i rätt tid. Att undersöka varför en skada har uppstått kan också göras genom historisk analys av markens rörelser de senaste åren.

    12. Kan jag ställa frågor om enskilda hus eller föremål i privat ägo? Teamet bakom Sättningskartan har tyvärr inte kapacitet att svara på privata ärenden. Analys av enskilda byggnader, eller små projektområden, kräver en specialanpassad beräkning anpassad för ändamålet och de lokala förutsättningarna. WSP har erfarenhet av denna typ av konsultuppdrag.

    13. Hur bra är platsosäkerheten för mätpunkterna? Mätpunkternas placering är även de en uppskattning med varierande kvalitet. I allmänhet ligger mätpunkterna inom 10-15 meter från deras faktiska läge. Tänk också på att kartmaterialet, så som flygfoton i bakgrunden, har en viss platsosäkerhet. Slutligen har höga föremål i flygfoton en viss lutning. En ombearbetning av satellitdata med färre förenklingar kan minska denna osäkerhet till mindre än en meter. 

    14. Kan jag ta reda på något om orsaken till den beräknade markrörelsen? Sättningskartan visar en uppskattning av mätpunkternas rörelser. Det kan finnas olika orsaker till detta. Det är viktigt vid tolkningen av data från Sättningskartan att orsaken aldrig kan härledas unikt från denna karta. För denna typ av tolkning rekommenderas (i) kvalificerad expertis inom geodesi, med kunskap om den specifika databearbetningen som ligger bakom Sättningskartan, för att utesluta att brus eller mätfel påverkar uppskattningarna, samt för att bestämma tillförlitligheten för data. Om det framgår av detta första steg att uppskattningarna är av tillräcklig precision och tillförlitlighet, (ii) kan i andra hand expertis inom, till exempel samhällsbyggnad, geoteknik, gruvdrift eller geologi tillämpas. 

    15. Varför visas mätpunkter endast i den byggda miljön och inte i skog eller jordbruksområden? Radarsatelliten får mätpunkter för varje kvadratmeter på jorden, men de flesta områden är inte lämpliga för att uppskatta markrörelser. För att göra detta måste reflektionskaraktären för jordytan förbli jämförbar över tid. Detta är inte fallet för de flesta jordbruksområden eller skogsområden där vegetation växer, skördas och rör sig i vinden. Därför är kvaliteten på dessa mätpunkter inte tillräcklig för att visas och de har sållats bort.